Direktlänk till inlägg 23 november 2008
Redan innan jag kom innanför japanska tullen slogs jag av hur mycket standardiserat arbetssätt och visualisering de har - redan vid check-in på Heathrow på japanska flygbolaget ANA var det genomgång enligt standard procedure med mig om jag hade med mig några otillåtna saker- givetvis genom att peka på foton av sådana, vid boarding nöjde de sig inte med att säga vilka rader som skulle gå ombord, utan hade en skylt med vilka rader som stod på tur som de stod och höll upp, och sedan vid passkontrollen var det tydliga linjer var man skulle stå och vänta på sin tur- alltid en framme vid varje lucka och en bakom röda linjen bakom varje lucka- när en var klar, fylldes det på från kön bakom, ordning och reda, och inga onödiga ställtider, och nåde den som klev över linjen innan föregående var klar, då var det genast en framme och rättade till misstaget.
Första kvällen i Tokyo- middag med gruppen, två japanska studenter och Phil från brittiska ambassaden. Redan en del diskussioner om skillnader och likheter mellan Japan och Väst. ”Vilket är det svåraste svaret en japan kan ge?” undrade Phil, ”Ja” och ”Nej”- aldrig är något så enkelt. Och studenten hon nickade instämmande. Phil som jobbat i massor av länder under 20 år och som pratar japanska tycker att det är jättesvårt att översätta från japanska till engelska, även om han kan orden - det är ett helt annat sätt att tänka när man pratar japanska som inte bara är att översätta, och för att kunna översätta rätt måste man först tänka enligt japanskan, lättare sagt än gjort. Om han frågade sin japanskalärare om han översatte rätt fick han svaret att jo, det kunde betyda det han hade översatt till - men det kan också betyda andra saker…, inte några raka svar här heller, så lätt är det inte. Därför finns heller inga rondeller i Japan- då måste man fatta beslut, trafikljus funkar bättre här- tydligt och klart vad som gäller. Och ställer man en fråga på ett företagsbesök blir det ofta att de konfererar med varandra innan de svarar- det är inte Jag utan Vi som svarar. Lite blandade hypoteser så här första kvällen- jag ska gå till Gemba och kolla om det stämmer. Återkommer med rapport! Fast imorgon är det National holiday - så programmet börjar ordentligt först på tisdag.
Vid ett antal olika tillfällen har olika personer pratat om hur arbetet på Toyota fungerar, och här kommer en liten uppsamling av det som inte kommit med på andra ställen – som en sista del i bloggen. Ron, kanadensaren som arbetar på Toyota s...
Har nu lyssnat på Mr Murase, tidigare chef för JIPM, Japan Institute of Plant Maintenance. En dryga 70-årig TPM-eldsjäl som fortfarande åker världen runt och utvärderar företag i TPM- just hemkommen från Frankrike. Vad ser han då som grunden i TPM? J...
Sista företagsbesöket- skulle vi hitta något mer att inspireras av? Detta företag, som gör bilrutor, använder i stort samma teknik som för 40 år sedan. Men hur de använder den skiljer sig- väl underhållen utrustning och väldigt lite kvalitetsbriste...
Så till dagens andra besök. Här var det en fabrik som gör styrinrättningar, ”steering systems” till bilar. Och det är en teknikövergång från hydraulik till elektronik, så det de visade upp var hur de lyckades ha kvar lönsamheten i produkt...
Idag kom vi nära Toyotas hjärta- till Toyota Boshoku- i den här fabriken tillverkas säten till Toyotabilar. Och här är Dr Shuhei Toyoda högste chef- släkt i rakt nedstigande led till grundarna och som Arthur David uttryckte det- han har det i blodet,...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 | 20 |
21 | 22 |
23 | |||
24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
|||
|